Solsken är härligt och har många fördelar, men som nästan alla säkert vet har det också sina risker och nackdelar. I den här artikeln går vi igenom användning av solskydd på rätt sätt, belyser de största myterna kring användning av solskydd och hur du bäst kan skydda din hud 🌞

Koreanska solskydd har blivit populära över hela världen tack vare sina innovativa, lätta och hudvårdande formuleringar samt effektiva UV-skydd. Upptäck Yeppos solskydd här!

Varför är det viktigt att använda solskydd? 

Om du vill ta hand om din hud, är användning av solskydd nödvändigt för din huds hälsa. UV-strålning kan skada hudcellerna och orsaka för tidigt åldrande samt öka risken för hudcancer. Dessutom om man inte använder solskydd innebär det att du går miste om många av fördelarna med dina hudvårdsprodukter. Förutom att din hud utsätts för mer skador av solen om den lämnas oskyddad, gynnas även många hudvårdsprodukter av att UV-strålning filtreras bort från huden. Om du använder AHA-syror i din hudvårdsrutin, såsom glykol- eller mjölksyra, är det viktigt att skydda huden från solen eftersom syrorna gör huden känsligare för solen.  

Många tror felaktigt att de bara ska använda solskydd om deras hud lätt bränner sig i solen eller om de är i direkt solljus under långa perioder. Att använda solskydd är dock viktigt för alla, oavsett om de bränner sig lätt eller inte. Även om din hud inte bränns lätt, skadar solens UV-strålning huden hela tiden; du kanske bara ser effekterna mycket senare. Det är bra att notera att brännskador och solbränna inte alltid är lätta att upptäcka på mörkare hud, och därför kan de effekter som solen orsakar också gå obemärkt förbi.

Vilken effekt har solen på hudens åldrande?

Solljus är en av de största faktorerna som påverkar hudens åldrande och viktigast av allt; vars effekt skulle vara lätt att minimera.

Solens UV-strålning består av UVA- och UVB-strålar av olika storlek, som tränger in i hudens olika lager och kan orsaka skador på cellnivå. UV-strålning främjar också bildandet av fria radikaler, som i sin tur skadar hudceller och kollagenfibrer. Detta leder till hudslapphet, bildande av rynkor och pigmentförändringar.

Det är viktigt att förstå att de skador som UV-strålning orsakar är alltid permanenta. Oavsett om det bara handlar om solbränna eller att huden blir brun, visar varje förändring i huden att hudceller har förstörts. De största tecknen syns ofta först efter flera decennier, vilket är gör att många tror att skadorna från att bränna sig i solen inte är så allvarliga.

1. Nedbrytning av kollagen och elastan

Kollagen är ett protein, som tillsammans med hudens elastan ger huden dess elasticitet och smidighet. UV-strålning bryter ner kollagenfibrer och elastan i huden, vilket leder till att huden blir slapp och det bildas rynkor. Denna process sker över flera år och får huden att se äldre ut än den i i själva verket är. 

2. Pigmentförändringar

Solens UV-strålning kan orsaka pigmentförändringar i huden, såsom leverfläckar och att huden mörknar. Detta beror på att UV-strålning stimulerar produktionen av melanin i huden, vilket kan leda till ojämn hudton och missfärgningar av huden. 

Dessa pigmentförändringar är särskilt påtagliga på hud som redan har mer melanin, det vill säga på mörkare hudtoner.

Varför skulle jag behöva solskydd när min hud är mörk?

Även om mörk hud har ett naturligt skydd mot solens skadliga effekter tack vare en högre mängd melanin, ger det inte ett fullständigt skydd mot UV-strålning. Melanin är ett pigment som ger huden dess färg, absorberar och bryter ner UV-strålning och hjälper till att förhindra att strålningen tränger in i hudens djupare lager. Detta förklarar varför mörk hud bränns mer sällan och långsammare än ljus hud. Det UV-skydd som melanin ger uppskattas motsvara maximalt en nivå på SPF 8, vilket är en mycket låg nivå. 

UV-strålning kan ändå orsaka skador på hudcellerna och öka risken för hudcancer även hos mörkare hudtyper. Brännskador märks inte heller lika snabbt som på ljus hud, och därför kan upptäckten av första tecknen på hudcancer samt att söka vård fördröjas. Pigment- och leverfläckar är också bland de vanligaste hudproblemen orsakade av solen även hos mörk hud, vilka lättare skulle kunna förebyggas genom användning av solskydd.

Vad betyder PA-markeringen på solskydd?

Du känner säkert till SPF och UVA samt UVB-markeringar på solskydd, men på koreanska solkrämer hittar du även PA-markeringen.

PA är en förkortning för "Protection Grade of UVA". Det är en skala som mäter solskyddets skyddsnivå mot UVA-strålar, vilka är kopplade till för tidigt åldrande av huden och andra skadliga effekter. UVA-strålar är längre än UVB och orsakar mindre brännskador, men har ändå en betydande påverkan på bland annat hudens åldrande och pigmentstörningar.

PA-skalan klassificerar solskyddsmedel i fyra olika nivåer: PA+, PA++, PA+++, och PA++++. Ju högre PA-värde, desto bättre skydd mot UVA-strålar.

PA+: svagt UVA-skydd
PA++: måttligt UVA-skydd
PA+++: bra UVA-skydd
PA++++: utmärkt UVA-skydd

Genom att kombinera en hög SPF och ett högt PA-värde säkerställs ett omfattande skydd för huden mot solens skadliga effekter.

De vanligaste myterna om solskydd

Särskilt på sociala medier och diskussionsforum stöter man ofta på påståenden om solkrämer, som enbart är myter. Även felaktigt tolkade vetenskapliga studier orsakar många missförstånd som är svåra att rätta till. Låt oss nu gå igenom myter som är viktiga att avfärda!

Myt: Fysiskt solskydd reflekterar UV-strålar från huden

Detta är till cirka 90% en myt! Fysiskt (oorganiskt) solskydd fungerar till stor del på samma sätt som kemiskt (organiskt) solskydd. Båda absorberar solens skadliga UV-strålar och omvandlar dem till en säkrare form för huden och omgivningen. Båda producerar en mycket liten mängd värme i denna process, men värmemängden är så liten att den inte påverkar huden. Du kan alltså helt bra välja vilket som helst om du har problem med melasma eller rosacea – välj det som passar just din hud bäst.

Oorganiska UV-filter reflekterar visserligen en mycket liten del av strålningen, bara ca 5-10%, så verkningsmekanismen är till största delen densamma för båda. 

Myt: Solskydd behövs inte i Norden

Detta är en seglivad myt i Norden. Vi har ett så lågt UV-index att användning av solskydd är onödig – eller är det så? I Norden ligger UV-indexet på vintern nära 0, vilket gör att behovet av skydd mot hudcancer inte är nödvändigt. Den allmänna rekommendationen är att skydda sig när UV-indexet är över 3 – vilket gäller i Finland från sen vår till tidig höst. Detta är alltså en rekommendation för när man senast bör skydda sig. Skydd rekommenderas inte heller på grund av för tidigt åldrande av huden, utan på grund av risken för hudcancer. Om du vill ta väl hand om din hudär det alltså skäl att skydda sig mot UV-strålning. 

Cirka 12 000 finländare insjuknar årligen i hudcancer och enbart antalet melanom i Sverige ligger på cirka 4000 per år. Antalet hudcancerfall förväntas öka, eftersom många upplever behovet av skydd som litet i Norden och skyddar inte sig tillräckligt under semesterresor. 

Myt: Solskydd hindrar huden från att producera D-vitamin

D-vitamin är nödvändigt för vår hälsa och sätt att få det är antingen via solen eller D-vitamintillskott som intas oralt. En av hudens uppgifter är att producera D-vitamin från solljus, så kan solkräm hindra produktionen av D-vitamin? 

Enligt forskning är detta en myt. Få av oss skyddar sig mot solen så noggrant att varje del av vår kropp är 100% skyddad. Huden bildar D-vitamin även om en del av huden är skyddad, eftersom i praktiken finns alltid någon del som förblir oskyddad. 

Myt: Solskydd förhindrar att man blir brun

Hur kan detta vara en myt? Solkrämens syfte är att skydda huden och förhindra att den bränns. Men i praktiken applicerar många för lite solkräm eller återapplicerar den inte under dagen. Om du vistas i solen tillräckligt länge och solskyddets effekt har försvagats (till exempel om du har gnuggat ansiktet, svettats, badat...) kan du ändå bli brun och till och med bränna dig. Därför är det viktigt att fylla på solkräm under dagen och applicera tillräcklig mängd. Solkräm är inte heller det enda sättet att undvika brännskador – hattar, kläder och parasoll ger också effektivt skydd. 

Myt: Kemiskt solskydd bör appliceras på ren hud

Du har kanske hört påståendet att kemiska solkrämer måste appliceras på ren hud och få tid att absorberas för att fungera. Det stämmer inte, kemiska solkrämer fungerar lika bra även ovanpå andra produkter.

Solkräm fungerar bäst när den appliceras i tillräckligt stor mängd på en så jämn yta som möjligt, och när huden inte vidrörs onödigt efter applicering. Därför ska alla hudvårdsprodukter appliceras före solkrämen.

Det rekommenderas också att undvika att gnugga solskyddet för mycket på huden, så att du inte av misstag försämrar solskyddets effektivitet. Applicera produkten jämnt på huden och låt den absorberas i lugn och ro.

Myt: Solskydd måste absorberas av huden innan det fungerar

Detta stämmer egentligen inte. Solkräm ska visserligen appliceras innan du går ut, men ingen kräm behöver tid för att så kallat aktiveras.

Den traditionella rekommendationen om 15 minuters väntetid baserar sig på att krämen hinner sätta sig på huden och inte till exempel torkas bort av kläder eller rörelser. Både kemiska och fysikaliska krämer behöver tid för att sätta sig på huden och bilda en hållbar "skyddsfilm" innan smink appliceras. Om du inte använder smink behöver du inte vänta, solskyddet fungerar omedelbart – undvik dock att gnugga huden i början. Hur lång tid som behövs beror på solkrämens sammansättning, så följ produktens anvisningar. För de flesta solskydd rekommenderas 15-20 minuter, ibland kan även kortare tid räcka.

Myt: Solskyddsfaktorn i en foundation räcker för att ersätta solskydd

Solkräm ska appliceras på huden med 2 mg per kvadratcentimeter så att solskyddsfaktorn motsvarar den som anges på produkten. Denna mängd i foundation är så stor att i verkligheten är det förmodligen ingen som använder så pass stor mängd foundation i ansiktet. Med andra ord, eftersom du använder mycket mindre foundation i ansiktet än till exempel solkräm kommer du förmodligen inte i närheten av det skydd som anges på burken. Sminkets solskyddsfaktor är snarare ett utmärkt extra skydd utöver det traditionella solskyddet.

Myt: SPF-märkningen på en fuktkrämen är inte lika skyddande som en riktig solkräm

Har du någonsin provat återfuktande koreanska solkrämer (hej Round Lab Birch Juice Moisturizing Sunscreen)? Om du har, vet du att du troligen inte skulle kunna skilja solkrämen från en vanlig ansiktskräm i ett blindtest.

Solkräm och fuktkräm är i princip samma sak, så länge du applicerar tillräckligt mycket kräm och ansiktskrämen har tillräckligt hög solskyddsfaktor för dina behov.

Myt: Solskyddets skyddande effekt försvinner inom 2-3 timmar

Solskyddet försvinner inte från huden för att UV-filtren skulle ha inaktiverats. Anledningen till att man rekommenderar att solkräm oftast ska återappliceras var 2-3:e timme är, att när du rör på dig, svettas, klär på dig och när huden producerar talg, blir solkrämens yta ojämn med tiden. En del av solkrämen avdunstar också från huden och absorberas, vilket gör skyddsskiktet tunnare och svagare. Allt detta leder till att solskyddet inte längre är jämnt, utan blir allt tunnare och det bildas luckor, vilket gör att huden inte längre är lika väl skyddad.

Solkräm bör alltid appliceras varannan timme, räknat från när krämen först applicerades på huden, inte från hur länge du varit i solen.

Myt: Fysiska solskydd fungerar bättre än kemiska

Solskyddets effektivitet beror enbart på den angivna solskyddsfaktorn och korrekt användning. Oavsett om det är fysiskt eller kemiskt solskydd, måste båda testas noggrant och och båda omfattas av samma lagstadgade krav på effektivitet.

Om du väljer ett kemiskt eller fysikaliskt solskydd beror helt på din personliga preferens – den bästa produkten för din hud och dina behov hittar du bara genom att testa.

Myt: Fysikaliska solskydd är mer naturliga än kemiska

Även fysiska solskydd bearbetas och är inte nämnvärt mer naturliga än kemiska solskydd. Ofta tillsätts syntetiska ingredienser i så kallade mineralsolskydd för att konsistensen inte skall vara klumpig och för att de ska fördelas jämnt på huden. Ingredienserna i fysiska solskydd kräver omfattande bearbetning, vilket också medför viss miljöpåverkan. De ingredienser i kemiska solskydd som eventuellt kan orsaka hudirritation är till största delen äldre UV-filter, såsom avobenzone och homosalate. Koreaner föredrar i sina solskydd nyare, moderna UV-filter vars effektivitet är bätte, men de irriterar mindre huden.

I koreanska solskydd hittar man ofta så kallade hybridskydd, där både kemiska och fysiska UV-filter har kombinerats. På så sätt kan man förena de bästa egenskaperna hos båda; kemiska solskydds lätta känsla och den lätt porutjämnande effekten som fysiska solskydd ger.

Myt: Solskydd behövs inte inomhus

Behovet av att använda solskydd inomhus beror på var du bor, vilken typ av fönsterglas det är frågan om och hur stark UV-strålningen är. 

I Norden behöver mången inte solkräm inomhus, särskilt inte från höst till vår, eftersom fönsterglas filtrerar bort största delen av UVB-strålarna. Fönster släpper dock igenom en stor del av UVA-strålarna, som är den främsta orsaken till för tidigt åldrande av huden och hyperpigmentering. UVA-strålning kan även orsaka brännskador på huden. Om du vistas större delen av dagen nära ett fönster eller om ditt hus har stora takfönster, rekommenderas användning av solskydd för att förebygga tecken på förtida åldrande. 

👉🏼 Vissa fönster har ett separat UV-skydd som blockerar över 99% av UV-strålningen. Dessa jämnar också ut inomhustemperaturen, vilket har ökat deras popularitet.

Myt: Användning av solskydd är skadligt för miljön

Solskydd är givetvis inte bra för miljön om hundratals liter hälls ut i havet. Men vid normal användning är dess betydelse för miljöförorening i jämförelse med andra större faktorer (till exempel klimatförändringar, övergödning) minimal. 

Vetenskapliga tester som har mätt solskydds negativa effekter till exempel på marina organismer och koraller har genomförts på sätt som inte korrelerar med verkligheten. Tester där mängden solskydd och använda UV-filter studerats under verkliga förhållanden i havet har visat att de påträffade mängderna är mycket små. Mängderna kan ha varit högre på platser där det saknas strömningar och under tider med mycket trängsel.

Vi uppmuntrar alla att göra ansvarsfulla val utifrån vad som är möjligt för var och en, men inte på bekostnad av din egen hälsa.

Myt: Solskydd påverkar hormonfunktionen

Det här är ett svårt ämne och inte direkt en myt, men en sak som är viktig att klargöra.

Studier som har undersökt effekten av vissa solskyddsämnen (framför allt oxybenzone, som kom ut på marknaden redan på 70-talet) på hormonfunktionen har utförts in vitro (inte i levande organismer, t.ex. i provrör) samt i djurförsök. I dessa studier har man sett att vissa solskyddsämnen svagt har bundit sig till hormonreceptorer. Det finns ännu inget tydligt bevis på vad denna effekt innebär och om den i praktiken är tillräcklig för att orsaka någon effekt i kroppen. I nuläget visar forskningen ingen direkt fara, men ytterligare studier behövs för att bekräfta detta, samt tester i verkliga förhållanden på människor.

Om du vill vara på den säkra sidan, välj UV-filter med nyare teknologi, såsom Ethylhexyl Triazone (Uvinul T 150), Drometrizole Trisiloxane (Mexoryl XL), Bis-Ethylhexyloxyphenol Methoxyphenyl Triazine (Tinosorb S). Fördelen med de nya filtren är också att de absorberas sämre, eftersom deras molekylstorlek är större.

Myt: Nanopartiklar i fysiska solskydd är farliga för kroppen

Delvis sant. Nanopartiklar av zinkoxid (Zinc oxide) och titandioxid (Titanium dioxide) kan potentiellt orsaka reaktioner i kroppen, särskilt i kombination med UV-strålning. Dessa nanopartiklar har dock hittills i studier inte trängt särskilt djupt in i huden, endast i det yttersta, döda hudlagret. Det är dock teoretiskt möjligt att de skulle kunna absorberas djupare genom skadad hud, men det finns ännu ingen mer detaljerad forskningsdata om detta och de anses i nuläget vara säkra för människor att använda.

Behöver du tips för att hitta ett bra solskydd?

Krediter: 

Sunscreen E-Summit. The Eco Well. Video. 1.4.2026.

Hormone Disrupting Beauty!? The Eco Well. Video. 2.4.2026

Melanoomatilasto paljastaa karusti, millaisia vaikutuksia aurinkoturismilla on. Docrates Mehiläinen 2022.

American Academy of Dermatology Association,

Skin Cancer Foundation,

Lab Muffin Beauty Science:

Wong M. Solskydd och D-vitaminbrist. Lab Muffin Beauty Science. 18 december 2016. Hämtad 1 april 2026. https://labmuffin.com/sun-protection-and-vitamin-d-deficiency/

Wong M. Dödar ditt solskydd korallreven? Vetenskapen. Lab Muffin Beauty Science. 6 juni 2025. Hämtad 1 april 2026. https://labmuffin.com/is-your-sunscreen-killing-coral-the-science-with-video/

Wong M. Solskyddsmyt-katalog. Lab Muffin Beauty Science. 6 juni 2025. Hämtad 1 april 2026. https://labmuffin.com/sunscreen-myth-directory/

Wong M. Fler solskyddsmedel i ditt blod??! Den nya FDA-studien. Lab Muffin Beauty Science. 25 januari 2020. Hämtad 30 mars 2026. https://labmuffin.com/more-sunscreens-in-your-blood-the-new-fda-study/

Harvard Health Publishing.